Det var kul att tolka Paolo, för det gick mycket bättre än vad jag trodde det skulle göra.

Dock känns det otroligt frustrerande att man inte vet hur ens framtid ser ut..  jag vet inte var jag vill/kommer jobba, om jag ens får något jobb.. jag vet inte var jag ska bo? hur ska man kunna leta boende någon stans när man inte vet var man ska jobba.. 

Jag vet inte hur jag ska hinna få klart svenskarapporten före onsdag för jag kan inte koncentrera mig.. tänker bara på massa annat som irriterar mig eller gör mig ledsen.

Det är klart att allt inte ska vara lätt hela tiden, men fy fan vad det suger när verkligen Allt känns jobbigt!

Två skitdagar har det varit.. det enda som har varit upplyftande telefonsamtal med mina nära och kära (Man hörs alldeles för sällan!) och en gullig kommentar på BD (tack Sandra, den värmde).

Det är skönt att vara arg och irriterad ibland.. det jobbiga är att jag mest ärarg och irriterad på mig själv..
"Ger man sig in i leken får man leken tåla", var det någon som sa.

Jag gillar inte det citatet, men det är väl så sant som det är sagt..

God natt!