SömnsvårigheterOmöjligt att somna igår.. tror jag låg vaken till 4 eller något.Imorse var jag ju då självklart supertrött, men vad gör man? Det var ju bara att kliva upp, göra sig i ordning och sticka iväg.10.30 lämnade jag Stockholm och var framme i Härnösand 14.45 När jag klev på tåget så satt det redan en äldre man på min plats. Jag berättade som det var, att numret på stolen matchade mitt nummer på biljetten. Gubben, söt som han var, frågade då om jag ville sätta mig på fönsterplatsen isället så att han kunde resa sig när han ville. Självklart!, sa jag och hoppade in. Man såg på honom att han ville prata med mig, men att han var osäker på om det var okej. Efter en liten stund började han berätta om sig själv. Trevligt, men lite påfrestande nä rman själv är skittrött och bara vill sova. När han bestämde sig för att gå och handla något i bistron sa jag att jag skulle försöka sova. Vilket jag också gjorde.. försökte alltså! Det var ju stört omöjligt! Började må lite illa.. gillar inte riktigt att åka baklänges.. och har man väl kommit på att man mår illa så går det ju definitivt inte att sova. *suck*Mannen var borta väldigt länge så jag lade upp mina ben på hans säte. När jag sedan tittade upp nästa gång satt han på andra sidan gången och pratade med en dam och hennes dotter. Jag skämdes lite, men låtsades inte om det och fortsatte rävsova med hörlurarna i öronen.När väl kom fram och hade hoppat av så såg jag inte skymten av Jim. Det började också regna till på köpet. Jag ställde mig i en busskur och kände mig väldigt förvirrad. Hade jag sagt fel tid till honom? Nä.. 14.45 Efter en liten stund fick jag ett sms: ”Jag är på väg! Puss” Jag drog en lättnadens suck när jag såg den röda kepsen på långt håll komma närmare. Mysigt att träffa honom igen! Vi gick i regnet hem till hans mamma på Högslätten (20 min. bara uppför!). *pust*Träffade hans mamma, Maggan, för första gången. Hade inte föreställt mig henne så! Åt tillsammans vid fem. Senare på kvällen tog vi en prommenad. Mysigt!